Det bidde ingenting
Iallafall. Inget ont som inte har nåt gott med sig (och irritationen över "garnbristen" har lagt sig också), jag tog tag i ett ufo jag hade liggande hos mamma, en virkad brunmelerad halsduk som påbörjades för flera månader sen.


Anna, kärt barn har många namn sägs det. Jag startar också projekt, med någon idé i huvudet, men sällan blir det något av det. Men jag tröstar mig med att man alltid lärt sig något av det. Och så händer det plötsligt - att ett av projekten blir BRA! Och då är det till att glädjas!
Ibland när jag hittar UFO:n blir jag förvånad - "hur kunde jag glömma bort att sticka klart det här, jag vill använda detta nu!" Det är tur att man har fler projekt, annars skulle man lätt bli uttråkad. ;)
Jag har också sådana dagar då det inte vill sig riktigt :(
Känner igen det där med att inte ha något garn. Det är ungfär som att man inget har att ta på sig,fast gardderoben är knöfull. Ett par gånger om året "städar" jag bland mina garner och det är inte klokt vad man har som man inte hade en aaaaaning om. Fascinerande!